"Färgstarka, fruktansvärda bilder sköljer över oss i den dagliga nyhetsrapporteringen. Vår trygga vardag konfronteras med rörliga bilder av skriande fattigdom, olyckor och mänskligt lidande. Platser långt bort - Afghanistan, östra Kongo och nu senast Haiti etsar sig fast och blir en del av vårt kollektiva medvetande.
De snabba och dramatiska händelseförloppen – som ofta får storpolitisk betydelse – ges en omfattande medieuppmärksamhet. Svenska folket skänker pengar och engagerar sig som aldrig förr", skriver Henrik Landerholm, GD för Folke Bernadotteakademin i tidningen Samhällssäkerhet.
”Vad gör Sverige?” är en fråga som ofta ställs. Svaret är, glädjande nog, att Sverige ofta tar både politiska och praktiska initiativ som innebär att vi deltar i krishantering på många platser i världen. Detta tar sig olika uttryck eftersom - olika kriser kräver olika insatser.
Naturlig arbetsdelning
Därför har också svenska myndigheter ansvar för olika typer av insatser. Det är en logisk, naturlig arbetsdelning mellan myndigheter med olika kärnkompetens. Men, det är också en källa till irritation och en möjlig risk för suboptimering. Ibland vet den ena handen inte riktigt vad den andra gör.
Inom det långsiktiga utvecklingsarbetet har Sida sedan länge haft en ledande och dominerande roll. Katastrofhjälp och räddningsinsatser är en specialitet för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Försvarsmakten och Rikspolisstyrelsen hanterar det militära respektive polisiära bidraget.
Andra myndigheter bidrar med sin speciella kompetens. Till det ska läggas ett stort antal engagerade och mycket framgångsrika enskilda organisationer - från Rädda barnen till Läkare utan gränser
Bidrar till högre effektivitet
Folke Bernadotteakademin (FBA) skapades ursprungligen för att bidra till bättre samordning och högre effektivitet i genomförandet. Det sker bland annat genom forskning och utveckling, utbildning, samträning och övning samt personalförsörjning och stöd till pågående fredsinsatser.
Akademins uppdrag rör insatser i konfliktområden, där konfliktperspektivet och säkerhetspolitiska behov och medel står i fokus.
Den akuta krisen på Haiti, som ju är en följd av en naturkatastrof, ligger därför utanför akademins insatskarta. MSB , Sidaoch en rad beundransvärda enskilda organisationer är istället de som står för det svenska engagemanget.
Säkerheten grundläggande
I Afghanistan är läget det omvända. Här står säkerheten i fokus och konfliktperspektivet är det centrala. Visst är utvecklingssamarbete viktigt också här, befolkningen tillhör världens fattigaste och livsvillkoren är extrema hårda . Men säkerheten är grundläggande. Utan säkerhet, ingen varaktig fred och i förlängningen ingen utveckling. Stabilitet – lag och ordning – att bygga en nation där människor känner sig trygga och litar på rättssystemet står i centrum för världssamfundets ansträngningar.
Försvarsmakten bidrar med stora resurser både materiellt och personellt. Därefter kommer polisen och i ökande grad FBA, men också MSB bidrar med viktig stödpersonal.
Skyddar civilbefolkningen
I östra Kongo samverkar polisen, Försvarsmakten, MSB och FBA och bidrar med personal till såväl FN:s som EU:s insatser. En central del av det svenska engagemanget i Kongo är att skydda civilbefolkningen.
Framförallt kvinnor är ytterst sårbara och utsatta i konfliktområdet där systematiska våldtäkter har blivit en del av krigföringen. Svenska civila observatörer och poliser jobbar sida vid sida i FN:s så kallade Joint Monitoring Teams vars uppgift är att bidra till uppbyggnaden av en kongolesisk polisstyrka.
Sverige har – till skillnad från en del andra länder – ingen tydligt utvecklad central ledning av insatser som berör flera myndigheter. Inom Axel Oxenstiernas stuprörsindelade byråkrati finns i många fall ingen förenande ”hängränna” förrän i regeringens sammanträdesrum i Rosenbad.
Angeläget och önskvärt
Storbritannien har sedan ett antal år tillbaka en Stabilisation Unit med personal från såväl brittiska utrikes-, försvars- och biståndsdepartementen. I Sverige inrättades förra året en samverkansfunktion i regeringskansliet. Denna kan, utvecklad på rätt sätt, utgöra ett embryo till en svensk ”Stabilisation Unit” där myndigheter och regeringskansli samarbetar och i praktiken skapar en svensk insatsledning för dagens och framtidens komplexa och multifunktionella fredsinsatser som kräver både militärt och civilt deltagande.
Detta är både angeläget och önskvärt, inte bara för skattebetalarna och oss byråkrater, utan främst för de som drabbats av kriser, krig och konflikter i världen. De människor vars ansikten vi möter kväll efter kväll i TV-rutan. De är värda våra yttersta ansträngningar. Och dessa kan i sin tur bli mer effektiva genom en sammanhållen svensk ledningsstruktur."
Henrik Landerholm
Generaldirektör Folke Bernadotteakademin.