Sedan slutet av kalla kriget har väpnade konflikter i världen förändrats och det har uppstått nya typer av hot mot freden. Antalet civila personer som drabbas av krig och konflikter har ökat, och civilbefolkning har ofta blivit måltavla för våld som en medveten strategi i den militära krigföringen. Som en reaktion till denna utveckling har det internationella samfundet fokuserat mer på hur människor upplever sin egen säkerhet. Det så kallade mänskliga säkerhetsbegreppet som växt fram fokuserar på att skapa en säker miljö som främjar ekonomisk, social och demokratisk utveckling. För att uppnå detta är det ofta nödvändigt att reformera säkerhetssystemet.

Traditionellt anses säkerhetssektorn omfatta fyra olika grupper av aktörer:

• Centrala säkerhetsaktörer: militär, polis, tull och gränsbevakning m.m.
• Aktörer för demokratisk styrning och kontroll: den exekutiva och lagstiftande makten, relevanta departement och myndigheter, planerings- och finansinstitutioner, liksom civilt samhälle m.m.
• Rättssektorn och Rule of Law: rättsväsende och justitiedepartement, kriminella utredningsorgan, ombudsmannafunktioner m.m.
• Icke-formella säkerhetsaktörer: rebellgrupper, gerillor, privata säkerhetsföretag m.m.

Säkerhetssektorreform (SSR) omfattar alltså frågor såsom god samhällsstyrning, mänskliga rättigheter, gender och Rule of Law. 

Folke Bernadotteakademin arbetar med att öka kunskapen kring SSR genom att bland annat utforma utbildnings- och träningsinsatser, samordna SSR-frågor samt genom att bidra till policydiskussioner och stöd till SSR-initiativ.