Foto: Chris Spies

De enorma humanitära och ekonomiska kostnaderna av de fruktansvärda händelserna i det forna Jugoslavien och Rwanda fick den svenska regeringen, inspirerad av före detta utrikesminister Anna Lindh, EU och FN att se över sin politik inom förebyggande av väpnade konflikter. För att framhålla vikten av förebyggande arbete utvecklades ett svenskt handlingsprogram vars syfte var att fokusera på människor som drabbas av våldsamma konflikter. 

Programmet för konfliktförebyggande i praktiken inrättades hösten 2004 med syfte att skapa en plattform för att integrera konfliktförebyggandeperspektiv i Akademins befintliga kurser samt att utveckla nya kurser.

All verksamhet inom Konfliktförebyggandeprogrammet genomsyras av FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna. Enligt programmet är viktiga och grundläggande faktorer för att kunna omvandla konflikter och bidra till hållbar fred att inkludera alla samhällsgrupper och säkerställa lokalt ägandeskap av fredsprocesser.  

Programmet har utvecklat tre huvudkurser med målsättning att ge deltagarna kunskap om konfliktförebyggande samt konkreta verktyg för att agera i olika typer av internationella insatser för att förebygga uppkomst, eskalering och återupprepning av väpnade konflikter.

Inlärningsmetoden under kurserna är interaktiv och arbetet sker genom fallstudier, grupparbeten, rollspel och övningar med stöd av erfarna resurspersoner. 

Programmet har ett nära samarbete med ett flertal svenska och internationella aktörer inom fredsbyggande och konfliktförebyggande, till exempel FN:s politiska avdelning (UNDPA), FN:s utvecklingsprogram (UNDP), EU:s rådssekretariat, EU-kommissionen och ett antal frivilligorganisationer. Samarbetet bidrar till kursernas och seminariernas höga kvalitet och till att de motsvarar behov och efterfrågan inom området.